Avsnitt 4. Kartläggning med händelseanalys
Avsnitt 4. Kartläggning med händelseanalys
Ett annat namn för händelseanalys är kedjeanalys och den syftar till att förstå vad ett problembeteende fyller för funktion hos en person i en viss situation. Den blir en hjälp för att förstå händelsen utifrån aktuella tankar, känslor och beteenden hos personen. I det här sammanhanget syftar vi främst på att förstå självskadebeteende, men händelseanalysen kan även användas för att förstå andra problematiska beteenden såsom missbruk, suicidförsök och andra destruktiva handlingar (Brent, Poling & Goldstein, 2013). Med hjälp av händelseanalysen får patienten och kontaktpersonen förståelse för vilka olika faktorer som bidrar till att ett specifikt problembeteende uppstår och fortsätter. Genom att gemensamt identifiera dessa faktorer blir det möjligt att hitta insatser som specifikt riktar sig mot svårigheterna. Detta kan man sedan arbeta med under patientens vistelse på avdelningen. Att tillsammans med patienten göra en händelseanalys stärker kontakten och skapar ökade möjligheter till samarbete. Det kan även ge hopp tack vare att patienten kan få en upplevelse av kontroll över sitt beteende, vilket kan leda till övertygelsen om att förändring är möjlig.
- Sårbarhet: Sårbarheter kan vara att använda alkohol eller droger. Detta är faktorer som påverkar och spelar roll vid psykisk ohälsa. Man kan minska sina sårbarheter genom att äta bra, motionera regelbundet och sova tillräckligt. Att tänka på sina sårbarheter och ta hand om sig själv ökar förmågan att klara av stress och starka känslor i det vardagliga livet, vilket i sin tur minskar risken för självskadebeteende.
- Utlösande händelser: Händelser som utlöser eller triggar igång att personen mår dåligt på något sätt. Det finns oftast vissa situationer som är återkommande för en och samma person och som utgör risksituationer för just den personen.
- Länkar: Känslor, tankar, beteenden och eventuella fysiska förnimmelser som förekommer innan ett självskadebeteende.
- Problembeteende: I detta fall är det självskadebeteendet som är själva problembeteendet, men det kan också vara andra saker som att dricka för mycket alkohol eller att göra ett självmordsförsök.
- Konsekvenser: Konsekvenser på kort sikt medför ofta något positivt, att till exempel bli av med obehag eller få en lättnadskänsla. På lång sikt bidrar snarare självskadebeteendet till ökat självdömande och ökade negativa känslor, minskad självkänsla och ökad risk att personen gör det igen. Personen får dessutom mindre tillgång till alternativa färdigheter nästa gång en stark känsla uppkommer.
Det är bra att försöka vara detaljerad i genomgången av händelseanalysen för att det ska komma fram så mycket information som möjligt. Om det är svårt att få fram vad personen kände kan personen försöka tänka sig tillbaka till situationen och pröva att känna hur det var just då, vilket ibland kan hjälpa för att minnas både känslor, tankar och vad personen faktiskt gjorde. För att få fram känslan kan det också vara hjälpsamt att fråga hur det kändes i kroppen och vilka fysiska förnimmelser som möjligen fanns.
I filmen nedan kan du se ett exempel på hur du kan arbeta med händelseanalys på avdelningen tillsammans med patienten. Du finner också ett arbetsblad som du kan skriva ut och använda så att patienten kan skriva ner tankar, känslor och beteenden.