ERGT och ERITA

ERGT och ERITA 2018-03-14T15:55:35+00:00

ERGT och ERITA − nya behandlingsmetoder vid självskadebeteende

Självskadebeteende är vanligt förekommande. Det är inte, som många tidigare trott, enbart förknippat med emotionellt instabil personlighetsstörning utan förekommer även bland personer utan personlighetsstörning och vid flera andra psykiatriska diagnoser såsom ångestsyndrom, depression och PTSD (Selby, Bender, Gordon, Nock & Joiner, 2012). Under de senaste åren har självskadebeteendets känsloreglerande funktion lyfts. Både experimentell forskning, enkätstudier och behandlingsforskning visar att självskadebeteende ofta har en kortsiktig känsloreglerande effekt på obehagliga känslor och rusande tankar. Beteendet leder dock till negativa konsekvenser på lång sikt (Klonsky & Muehlenkamp, 2007). ERGT, Emotion Regulation Group Therapy, är utvecklad i USA utifrån dessa kunskaper och antaganden och har efter flera studier, inklusive Nationella Självskadeprojektets utvärdering i Sverige, visat sig vara en lovande behandlingsmetod. 

ERGT utvecklades av professor Kim L. Gratz under början av 2000-talet för att öka tillgången på evidensbaserad psykologisk behandling för personer med självskadebeteende (Gratz & Gunderson, 2006). ERGT är en gruppbehandling som ges två timmar per vecka under 16 veckor, inriktad på att minska självskadebeteende och andra impulsiva och destruktiva beteenden genom att öka förmågan till känsloreglering. ERGT är utvecklad som en tilläggsbehandling, vilket innebär att den ges som ett tillägg till patientens ordinarie vård, vare sig den består i stödsamtal, kontakt med psykiatriker, case-management eller psykologisk behandling. ERGT har utvärderats i tre tidigare studier, varav två randomiserade kontrollerade studier och en okontrollerad studie. Samtliga har visat på lovande resultat vad gäller minskning av självskadebeteende, impulsiva destruktiva beteenden, depression och ångest samt ökning av förmåga till känsloreglering och ökad livskvalitet (Gratz & Gunderson, 2006; Gratz & Tull, 2011; Gratz, Tull & Levy, 2014).

Inom ramen för Nationella Självskadeprojektet har ERGT-manualen översatts till svenska och under 2013−2014 genomfördes en nationell utprövning av behandlingsmetoden (Hellner Gumpert & Ljótsson, 2014). Utvärderingen genomfördes på 14 mottagningar runt om i Sverige. 30 terapeuter utbildades under en tredagars-workshop och deras kompetens att genomföra ERGT följdes upp med videoinspelade sessioner och veckovis handledning. Utvärderingens design möjliggjorde ett kvalitetssäkrat och patientsäkert införande av en ny behandlingsmetod för en patientgrupp med stort lidande och hög suicidrisk. Totalt 95 kvinnor inkluderades i studien, varav 69 procent uppfyllde kriterier för diagnosen emotionellt instabil personlighetsstörning.

Nedan kan du se en film från Forskartorget på Bokmässan 2015 där Johan Bjureberg, doktorand på Karolinska Institutet, berättar om de nya behandlingarna ERGT och ERITA.

Preliminära resultat visar att ERGT verkar vara en lovande behandling som relativt lätt kan implementeras på bred front. Resultaten är inskickade för publikation i vetenskaplig tidskrift. Efter publikation kommer de mer detaljerade resultaten göras tillgängliga.

Majoriteten av de medverkande terapeuterna och patienterna har upplevt behandlingen som väldigt positiv och förhållandevis få patienter hoppade av behandlingen även om vissa upplevde den som krävande.

Inför fortsatt implementering av ERGT inom svensk psykiatrisk öppenvård har projektgruppen bakom ERGT-utvärderingen utfärdat ett antal rekommendationer för att behandlingen ska kunna genomföras på ett kompetent och patientsäkert sätt:

  • ERGT är en avancerad psykologisk behandling som ställer stora krav på terapeuternas förkunskaper i KBT, emotionsreglering och färdigheter i att förmedla och begripliggöra komplicerade begrepp och processer. Erfarenheter från ERGT-utvärderingen indikerar att behandlingen är svår att genomföra på ett manualtroget och kompetent sätt varför vi rekommenderar att presumtiva ERGT-terapeuter har en gedigen utbildning i beteendeanalys och med fördel är legitimerade psykologer med KBT-kompetens.
  • Man bör inte starta en ERGT-behandling vid sin mottagning utan att ha gått en introducerande utbildning i ERGT.
  • Verksamheter som planerar att bedriva ERGT-behandlingar bör avsätta minst två timmar i veckan utöver tiden för veckovisa sessioner och sedvanlig administration. Behovet av extra tid är dock starkt avhängigt patienternas följsamhet till behandlingen. Eftersom ERGT har högt tempo och varje session bygger på den föregående sessionen behöver terapeuterna göra ett aktivt arbete för att hjälpa patienterna att fullfölja behandlingen. Det görs bland annat genom så kallade make up-sessioner − koncentrerade extra behandlingssessioner för varje tillfälle patienten missat den ordinarie gruppbehandlingen. Således är ERGT mer tidskrävande än de två timmar per vecka som själva gruppbehandlingen hålls. Likaså behöver tid finnas för akuta bedömningar och extra stöd med hemuppgifter för de patienter som behöver det.
  • Självskadebeteende är en stark riskfaktor för framtida suicidförsök (Victor & Klonsky, 2014). Därför är det viktigt med kontinuerlig monitorering av självskadebeteende och livslust.
  • ERGT är en komplicerad behandling som är krävande både för terapeuter och patienter och bör således genomföras med kontinuerlig handledning.

Projektgruppen har även anpassat ERGT för ungdomar i nära samarbete med behandlingsmodellens upphovspersoner. Behandlingen kallas Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents (ERITA). ERITA innehåller även en föräldrakurs. Utvärderingen av ERITA genomförs i flera steg. I första steget utvärderades ERITA som individuell traditionell ”face to face-behandling”. Den utvärderingen visade preliminärt lovande resultat och kommer också presenteras i form av vetenskaplig artikel. Därefter prövades ERITA som internetbaserad behandling med terapeutstöd i Stockholm med omnejd. Hösten 2017 startade en nationell studie av den internetförmedlade versionen av ERITA.