Kursverksamhet i ditt Hälso- och sjukvårdsområde

Hem/Utbildningar/Kursverksamhet i ditt Hälso- och sjukvårdsområde
Kursverksamhet i ditt Hälso- och sjukvårdsområde 2024-05-15T07:49:35+02:00

Kursverksamhet i ditt landsting

Utbildningsnorm: Rekommenderade utbildningsinsatser per vårdnivå

Rekommenderade utbildningsinsatser

Nationella Självskadeprojektets mål

  1. Säkerställa ett gott bemötande och en vård med hög kvalitet för personer med självskadebeteende i hela vårdkedjan.
  2. Brukar- och närståendeperspektiv ska vara med i all vård och vårdutveckling.
  3. Vården vid självskadebeteende ska vara jämlik i Sveriges alla landsting och regioner, ha hög tillgänglighet och rimliga väntetider.

Nationella Självskadeprojektets arbete med kunskapsunderlag har involverat forskare, kliniker och personer med egen erfarenhet. Våra rekommendationer för hur vård vid självskadebeteende ska fungera finns sammanställt under Rekommendationer. Men dokument räcker inte. För att samtliga tre mål ska uppfyllas behöver samtliga landsting och regioner arbeta aktivt. Bilden ovan visar den utbildningstrappa som projektet fastslagit och som förespråkas i utformningen av regionalt utvecklingsarbete. Idag pågår kursverksamhet på många håll i landet, bland annat genom vår kaskadutbildning och 2-dagars bemötandeutbildning.

Projektet har tagit fram flera utbildningskoncept för att sprida vad som är viktigt att veta om självskadebeteende och vad som är viktigt att tänka på både i första mötet med en person med självskadebeteende och i utformning av behandling. Ökad kunskap och förståelse i alla led i vårdkedjan är viktigt för att personer med självskadebeteende ska få ett gott bemötande och adekvat hjälp.

De utbildningskoncept som tagits fram av projektet går i stort ut på att göra vård- och omsorgspersonal trygga i mötet med personer med självskadebeteende. Vi tror nämligen att vårdpersonal som känner sig kunnig, trygg och lugn ger ett bättre bemötande och bättre vård. Det är viktigt att veta att självskadebeteende är vanligt, att det fyller en funktion för personen som utför det och att det inte utförs för att provocera eller förarga vårdpersonal. Att förstå att patienten faktiskt gör sitt bästa kan underlätta när man behöver vara närvarande och lyssna in. Det är också positivt att veta att det finns hjälp att få, att vara medveten om vad som kan göra skillnad både i det initiala mötet och på lång sikt och att det finns olika behandlingsformer och specialistvård att tillgå.

Medarbetare som arbetar nära personer med allvarligt självskadebeteende pratar ibland om vilka känslor det väcker i dem. Maktlöshet, sorg och frustration är några. Även när kompetensen är hög så kvarstår behovet av återkommande reflektionstid, handledning och forum där vårdpersonal får tillfälle att ventilera och diskutera sina egna känslor och reaktioner. Våra utbildningsupplägg är utformade med medarbetaren i åtanke och de verktyg och strategier som lärs ut kräver vissa förutsättningar för att medarbetaren ska kunna använda dem. Därför förespråkar vi utbildningsupplägg som inbegriper övningar och feedback från kollegor samt reflektion i grupp och handledning efter det att kursen avslutats.

Nationell arbetsgrupp Självskadebeteende, kontaktpersoner inom respektive region vg läs mer på sidan: Nationell arbetsgrupp Självskadebeteende | Kunskapsstyrning vård | SKR (kunskapsstyrningvard.se)