Om Nationella Självskadeprojektet

Hem/Om Nationella Självskadeprojektet
Om Nationella Självskadeprojektet 2018-03-14T11:03:30+01:00

Varför ett nationellt projekt om självskadebeteende?

Nationella Självskadeprojektet är ett projekt under Uppdrag Psykisk Hälsa som samordnar nationella insatser inom psykisk hälsa-området. I Nationella Självskadeprojektet arbetar medarbetare inom alla landsting och regioner tillsammans med forskare och personer med egen erfarenhet för att personer med självskadebeteende ska få ett gott bemötande, adekvat vård och rätt insatser oavsett var man söker vård.

Vår verksamhet syftar till att:

  1. Säkerställa ett gott bemötande och en vård med hög kvalitet för personer med självskadebeteende i hela vårdkedjan.
  2. Brukar- och närståendeperspektiv ska vara med i all vård och vårdutveckling.
  3. Vården vid självskadebeteende ska vara jämlik i Sveriges alla landsting och regioner, ha hög tillgänglighet och rimliga väntetider.

Nationella Självskadeprojektet initierades av Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) år 2011 som en särskild satsning riktad mot barn och unga och har därefter flera gånger fått förnyat förtroende att leda utvecklingsarbetet kring självskadebeteende. Behovet är stort. Självskadebeteende är vanligt och behöver prioriteras. Företrädare för SKL och regeringen undertecknade i slutet av 2015 Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2016 – överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (pdf). Överenskommelsen beskriver ett fortsatt behov av nationella satsningar för en god vård av personer med självskadebeteende och syftar till att skapa långsiktiga förutsättningar för arbetet kring psykisk ohälsa.

Sedan starten har Nationella Självskadeprojektet hunnit initiera, genomföra och samordna en rad olika insatser och delprojekt (se Historik). Stor kunskap har extraherats ur ett flertal utvecklingsprojekt vad gäller behandling och kompetensutveckling. Idag kan vi presentera samlad aktuell kunskap, rekommendationer för hur insatser vid självskadebeteende ska se ut och utbildningar för medarbetare.

Projektets fokus, målformulering och struktur har utvecklats under årens lopp allteftersom nya behov identifierats och kunskapsluckor avtäckts. Ett exempel är att självskadebeteende idag inte betraktas som ett problem bland enbart unga personer. Intresset är stort för nya behandlingsmetoder anpassade för personer med olika typer av självskadebeteende och med olika sorters samsjuklighet eller funktionsvariationer.

Uppdrag Psykisk Hälsa