BIP ERITA: Internetförmedlad behandling för ungdomar
BIP står för Barninternetprojektet och är barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms satsning på internetförmedlad behandling. Nu testas om ERITA (Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents) via internet kan vara en terapiform som hjälper unga mellan 13−17 år som skadar sig själva.
Studien är avslutad och resultat är publicerade här: BIP ERITA
BIP ERITA står för emotion regulation indvidual therapy for adolescents och bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och emotionsreglerande terapi (ERGT). BIP ERITA består av två internetförmedlade delar: en del som vänder sig till ungdomar och en lite kortare del som vänder sig till ungdomars vårdnadshavare. Under hela behandlingen har både ungdomar och vårdnadshavare kontakt med en terapeut via internet. Under behandlingen får både ungdomar och vårdnadshavare möjlighet att lära sig nya sätt att hantera känslor och tankar på som har visat sig vara effektiva i flera vetenskapliga studier. I det långa loppet hoppas vi att projektet ska leda till att fler med självskadebeteende får tillgång till effektiv behandling.
BIP ERITA genomförs med stöd av Nationella Självskadeprojektet och drivs av barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet och Centrum för psykiatriforskning.
Efter en kort telefonintervju träffar ungdomen och minst en vårdnadshavare en terapeut på en mottagning för bedömning av besvären samt om ERITA kan passa som tilläggsbehandling. Mottagningarna som medverkar i studien finns i Stockholm, Göteborg och Skåne. Om ungdomen inte är patient inom barn- och ungdomspsykiatrin skrivs hen in i vården om hen kommer att delta i studien. Under bedömningssamtalet får alla ungdomar och vårdnadshavare även rekommendationer om annan passande behandling.
ERITA-behandlingen sker sedan via internet under tolv veckor och är kostnadsfri. Både ungdomar och vårdnadshavare loggar in på en internetplattform och genomför olika behandlingsmoduler. Den ansvariga terapeuten loggar in på samma plattform och ger respons och stöd under arbetet med modulerna. Innan, under och efter behandlingen får deltagarna svara på frågor via internet och ibland också genom telefonintervjuer.
Studien är en randomiserad kontrollerad studie. Alla deltagare erbjuds ERITA-behandling: vissa deltagare lottas till att påbörja ERITA direkt och andra deltagare påbörjar ERITA senare (se figur nedan). Oavsett när deltagarna påbörjar ERITA uppmanas de gå i rekommenderad behandling under tiden de är med i studien.
Johan Bjureberg, leg. psykolog, med.dr
Olivia Simonsson, leg.psykolog, doktorand
Hanna Sahlin, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, doktorand
Jussi Jokinen, psykiatriker, professor
Erik Hedman, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, docent
Brjánn Ljótsson, leg. psykolog, docent
Clara Hellner, specialist i barn- och ungdomspsykiatri, docent (huvudansvarig BIP ERITA)
Har du frågor om projektet kan du kontakta psykolog Johan Bjureberg på johan.bjureberg@ki.se eller telefon 070-000 91 88.
Vad är självskadebeteende?
Det går att skada sig själv på många olika sätt. Vad vi menar med självskadebeteende är att medvetet skada sin egen hud på ett sätt som leder till sår, märken eller blåmärken. De flesta med självskadebeteende började skada sig själva i 12−14-årsåldern. Många slutar skada sig själva i slutet av tonåren men en del fortsätter även som vuxna. Självskadebeteende är vanligare än många tror. Bland svenska gymnasieungdomar har ungefär 40 procent skadat sig själva någon gång och nästan 20 procent har skadat sig själva flera gånger. Många tror att självskadebeteende alltid hänger ihop med självmordsförsök eller allvarliga psykiska problem. Det kan det göra, men det behöver inte vara så. Oavsett hur någon verkar må ska självskadebeteende alltid tas på allvar.
Familj, skolpersonal och vänner till någon som skadar sig själv kan ofta ha väldigt svårt att förstå varför. Men många med självskadebeteende upplever att det är ett kraftfullt sätt att snabbt minska svåra känslor och rusande tankar. Gemensamt för de flesta personer som skadar sig själva är att beteendet ger en slags känsla av kontroll över känslorna som de inte annars vet hur de ska hantera.
Många som har ett självskadebeteende skäms och gör allt de kan för att dölja det. Att uppleva att det inte går att ”kontrollera sig själv” eller sina känslor upplevs ofta som skrämmande. När en person väl har börjat skada sig själv kan det nästan bli som ett beroende, särskilt eftersom de svåra känslorna och tankarna brukar dyka upp gång på gång. Att fastna i självskadebeteende leder ofta till mer problem på lång sikt. BIP ERITA fokuserar därför på att lära ungdomar att hitta andra strategier för att hantera starka och förvirrande tankar och känslor för att på så sätt bryta den onda cirkeln.
