Alla är olika och det kan finnas många orsaker till att man inte mår bra. Man kanske är nedstämd, deprimerad eller har det svårt på annat sätt. Ibland kanske man inte vet varför man känner ångest, stress, tomhet, förtvivlan, ilska eller oro.

Det är ofta svårt att stanna kvar i plågsamma känslor och att veta hur man ska hantera dem. Vi människor gör ibland allt vi kan för att slippa dem, eftersom vi inte vill behöva uppleva känslor som är jobbiga för oss. Att vara självdestruktiv, det vill säga att göra sig själv illa, kan vara ett av många sätt att försöka hantera smärtsamma känslor. Den kroppsliga smärtan kan ibland kännas lättare att hantera än smärtan inombords. Ibland är skadandet ett sätt att lugna eller straffa sig själv. Det kan också vara ett sätt att visa andra att något är fel och att man behöver hjälp.

Att skada sin hud och sin kropp är ett av flera sätt att göra sig själv illa. Andra sätt kan vara att använda droger, våld, spel, mat eller sex. Att skada sig själv behöver inte betyda att man vill dö, men man kan ändå riskera sitt liv. Självskadebeteende är alltid allvarligt.

Att skada sig själv kan vara ett sätt att minska känslor som oro och ångest. Många som lider av självskadebeteende säger att ångesten brukar minska efter att de har skadat sig. Men ångesten kommer ofta tillbaka. Därför är självskadebeteendet en kortsiktig lösning att hantera sina känslor på, och på sikt skapar det nya problem.

Självskadebeteende hindrar en också från att hitta andra sätt att hantera situationen på. Det kan också göra att man tappar tilliten till och respekten för sig själv. Man kan få tankar om att man inte är värd någonting. Det blir som en negativ spiral: man har det jobbigt, skadar sig, kanske mår ännu sämre och skadar sig igen. Ibland kanske man skäms för att man skadar sig själv. Man kan också känna att ärren som blir kvar är jobbiga.

Självskadebeteendet kan dessutom öka och uppta mer och mer av ens tankar. Det kan bli något man känner att man måste göra för att känna sig lugn. Behovet av att skada sig kan växa, och då finns en risk att man skadar sig mer allvarligt och mår sämre och sämre. Det är därmed stor risk att man fastnar i ett självskadebeteende. Som tur är går det att sluta skada sig själv och må bättre, genom att exempelvis be någon om hjälp och hitta andra sätt att hantera sina känslor på.

Under Hjälp och stöd har vi samlat länkar till organisationer som kan hjälpa dig att må bättre. På 1177.se kan du hitta din närmsta vårdcentral.

Svenska studier visar att relativt många ungdomar har provat att skada sig själva. Några forskare frågade elever i högstadiet om de någon gång i sitt liv har skadat sig själva utan att vilja ta sitt liv. Ungefär 40 procent svarade ja (Bjärehed, Wångby-Lundh och Lundh, 2012). Samma studie såg att andelen ungdomar som skadat sig själva vid fem tillfällen eller fler under det senaste halvåret uppgick till 12 procent.

Det finns inga studier som undersökt hur vanligt det är med självskadebeteende hos vuxna i Sverige. Internationella studier visar på en förekomst på ungefär 5 procent. Det verkar som att självskadebeteende är vanligare bland tonåringar och unga vuxna (upp till 25 år) än bland vuxna. Det är dock tydligt att självskadebeteende kan drabba vem som helst som mår dåligt, oavsett ålder.

Det finns studier som säger att det är större risk att man mår dåligt om man är HBTQ-person, det vill säga om man är homosexuell, bisexuell, transperson eller queerperson. Har man haft en svår uppväxt eller varit mycket ensam kan det också påverka hur man mår. Att vara utsatt för annan stark stress kan också öka ens psykiska ohälsa och göra att man mår sämre. Sådan stress kan till exempel orsakas av att behöva fly sitt hemland, vara fattig, leva utan sina föräldrar eller leva i stor ovisshet.

När man är mitt uppe i det jobbiga kan det vara svårt att tro att livet kan bli annorlunda. Men det kan det, och det går att komma ur ett självskadebeteende. Det finns många sätt att stärka sig själv och må bättre på. Det finns även professionell hjälp att få, och många som har varit i liknande situationer har tagit sig ur det.

Om man mår dåligt brukar det ofta kännas bättre om man berättar för någon hur man mår. Det kan vara välgörande att sätta ord på sina tankar och känslor och även på vad som utlöst dem. Att prata om problemen kan dessutom göra det lättare att se situationen tydligare. Den som lyssnar kan hjälpa till att se andra perspektiv och föreslå alternativa lösningar. Man kan också pröva att skriva om vad man känner. Om man vill kan man sedan visa vad man skrivit för någon man litar på.

Utåt sett kanske allt verkar bra eller som vanligt, så det kan vara svårt för andra att förstå hur man mår om man inte berättar. Därför är det ett bra första steg att prata med någon om man mår dåligt och skadar sig själv.

Att sluta med självskadebeteendet handlar mycket om att se det som utlöser självskadandet: vad man är med om och vad man känner, tänker och gör i dessa stunder.

En del i arbetet med att sluta skada sig själv är att se om man kan minska sin sårbarhet. Det kan man till exempel göra genom att ha regelbundna rutiner för mat och sömn, att inte vända på dygnet eller hoppa över måltider. Att röra på sig och att låta bli alkohol och droger är också viktiga delar i att minska sin sårbarhet.

Man behöver också hitta andra sätt att lugna och trösta sig än att skada sig själv. Ett försök till en omedelbar lösning kan vara att göra sig av med det man skadar sig med, om det är något slags verktyg.

I början kan det fungera att fokusera på något helt annat för att hantera starka och svåruthärdliga känslor. I stället för att skada sig kan man till exempel gå ut och springa, ta en dusch, se en film, ringa en vän eller göra något annat man tycker om. Om man kan dansa, fokusera på en uppgift eller träna för att avleda sig själv kan man testa det. SHEDO är en religiöst och partipolitiskt obunden förening som ger stöd till personer som har ätstörning eller självskadebeteende. I deras webbapp Färdighetslistan kan du göra din egen lista på saker som fungerar för dig.

Att rikta uppmärksamheten mot annat än det som känns jobbigt är alltså en strategi. Det kan också betyda mycket och kännas bra att hitta sysselsättningar eller uppgifter som känns meningsfulla. Man kanske hittar nya intressen, tar hand om ett husdjur, satsar på en utbildning eller startar ett projekt som känns kul. Det är viktigt att försöka hitta mening och glädje i livet, något att påminna sig själv om när det är känns jobbigt. Att ändra ett beteende kan vara väldigt svårt, men man klarar ofta av mycket mer än vad man tror – även när man är mitt i det jobbiga.

På sikt kan man behöva hjälp att våga stanna kvar i de svåra känslorna för att komma till rätta med problemen. Det kan också handla om att man behöver hjälp utifrån att ta sig ur en svår livssituation. Om du känner att du behöver professionell hjälp kan du till exempel kontakta en vårdcentral eller psykiatrin. På 1177.se kan du hitta en mottagning nära dig.

Vad har hjälpt andra att komma ur ett självskadebeteende? Vad gjorde att det vände? Här är några citat från personer som kommit ifrån självskadandet:

Du som mår dåligt – sök stöd tidigt! Om man börjat skada sig själv är det viktigt att bryta beteendet så tidigt som möjligt.

Många behöver hjälp och stöd från andra för att komma ur sitt självskadebeteende. Men det är också vanligt att känna oro inför att öppna sig och be om hjälp. Man kan behöva samla kraft och vilja både för att söka hjälp och ta emot hjälp. Om du mår dåligt och tycker att det känns jobbigt att göra det själv, kan du be någon närstående om hjälp med att ta den första kontakten.

Man kan börja med att berätta hur man mår för någon man har förtroende för. Det finns också telefonlinjer som man kan ringa för att få prata med någon, anonymt om man vill.

Man kan också ta kontakt med en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller företagshälsovården. Barn- eller vuxenpsykiatrin kan också vara ett alternativ. Om du har sökt hjälp tidigare men inte tycker att du har fått rätt hjälp kan det vara bra att försöka någon annanstans.

Det finns även seriösa webbsidor på internet där man kan chatta, mejla eller läsa. SHEDO, Bris, UMO och 1177.se är några av dem.

Här kan du finna fler föreningar som arbetar med frågor om psykisk hälsa och stöd till personer som mår dåligt: Patient- och närståendeföreningar psykisk hälsa.

Många tycker att det känns svårt eller skämmigt att prata om sina känslor med skolsköterskan eller läkaren på vårdcentralen. Men det kan också vara viktigt för att få rätt hjälp. Personalen är oftast van vid att möta personer som mår dåligt psykiskt, det är tyvärr väldigt vanligt. För många blir det lättare att prata efter ett tag, om man bara tagit mod till sig och börjat. Första tillfället man söker hjälp så får man berätta varför man är där och vad man vill ha hjälp med. Ofta frågar personalen om droger, alkohol och självmordstankar. Det är bra att försöka sätta ord på vad man tänker och känner. Det är okej att gråta och visa att man mår dåligt.

Vilken hjälp man sen får och vilken typ av behandling som föreslås beror på hur problemen ser ut. Om personalen på vårdcentralen tycker att du behöver mer hjälp än de kan ge så skickar de en remiss till psykiatrin. Om du inte får den hjälp du behöver, eller om det känns som om att vårdpersonalen inte lyssnade på vad du sa, så kan man söka sig till ett annat ställe.

Som patient har du vissa rättigheter. Det finns en särskild patientlag som handlar om att du har rätt till information och delaktighet. Om du inte kan svenska så bra så har du rätt till tolk. Ibland blir det missförstånd. Det kan bero på att du som patient är spänd och nervös eller på att personalen är stressad och använder onödigt svåra ord. Du har rätt att få information som du kan förstå. Du har också rätt att inte bli diskriminerad av vården.

Om vården inte följer patientlagen eller andra lagar, eller om du tycker att den inte ger tillräckligt bra vård så är det viktigt att säga ifrån. Du kan klaga direkt till vårdgivaren. I varje landsting eller region finns också en patientnämnd. Patientnämnden är till för att kontakten mellan patient och vårdpersonal ska fungera bra. Patientnämnden för just ditt sjukhus hittar du på 1177.se.

Du kan också anmäla fel till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. IVO har som uppgift att skydda varje människas rätt till god hälsa, vård och omsorg. På deras hemsida kan du läsa om hur man anmäler när något gått fel. Är du barn eller ungdom och placerad i ett boende och behöver veta mer om vilka rättigheter du har så kan du gå till IVO:s barn och ungdomslinje.

När man mår riktigt dåligt kan det vara svårt att tro att livet kan bli annorlunda. Men det kan det, och det går att komma ur ett självskadebeteende. Man kan få hjälp att hitta andra sätt att hantera jobbiga känslor i stunden. Genom att prata med någon kan man också få hjälp att förstå mer om sig själv, sitt beteende och varför man mår dåligt. Ibland behöver man även bearbeta saker som har hänt tidigare i livet.

Det finns många olika tekniker man kan använda för att stärka sig själv och känna sig bättre i stället för sämre. Dessutom finns det professionell hjälp att få, och många som har varit i liknande situationer har tagit sig ur dem.

Det finns flera olika behandlingsformer med terapi som har gett effekt på självskadebeteende. De psykologiska behandlingar som främst används idag mot självskadebeteende är:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT)
• Dialektisk beteendeterapi (DBT)
• Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Inom Nationella Självskadeprojektet har också en ny behandlingsmetod prövats och utvärderats. Den kallas Emotion Regulation Group Therapy (ERGT) och genomförs nu vid ett antal mottagningar i olika delar av Sverige.

Det går att bryta ett självdestruktivt beteende och lära sig att hantera starka känslor på andra sätt. Man kan till exempel minska skadetillfällena genom att lära sig flera olika färdigheter och strategier att använda för att kunna hantera och stå ut med starka negativa känslor. Ju längre tid som går mellan skadetillfällena, desto mer brukar ångesten avta. Det beror på att självskadebeteendet i sig har en förmåga att framkalla ångest, så om man bryter självskadebeteendet kan även ångesten minska. På så sätt blir det lättare att må bättre om man slutar skada sig själv och hittar andra sätt att hantera sina känslor på.

Det man har sett när man studerat olika behandlingar är att det är viktigt med ett gott samarbete mellan den som söker vård och den som behandlar. Annars är behandlingarna inriktade på lite olika saker och olika långa. Om du förutom självskadebeteende också har svår ångest eller en depression kan det vara aktuellt att ta medicin. Vill du läsa mer om olika behandlingar vid självskadebeteende kan du läsa Rekommendation 6: Behandling.