Avsnitt 5 Modul för öppenvård: Kartläggning med händelseanalys

Hem/Utbildningar/Modul för öppenvård/Avsnitt 5 Modul för öppenvård: Kartläggning med händelseanalys
Avsnitt 5 Modul för öppenvård: Kartläggning med händelseanalys 2018-03-15T11:35:10+00:00

Avsnitt 5. Kartläggning med händelseanalys

Ett annat namn för händelseanalys är kedjeanalys, eftersom den brukar åskådliggöras i form av en kedja. Denna typ av analys innebär en kartläggning kopplad till ett problembeteende. Med hjälp av analysen kartläggs beteendets funktion för personen i den aktuella situationen, det vill säga vilka konsekvenser beteendet får på kort och lång sikt. Den blir då en hjälp för att förstå händelsen avseende tankar, känslor och beteenden hos personen. I det här sammanhanget syftar vi främst på att förstå självskadebeteende, men händelseanalysen kan även användas för att förstå andra problematiska beteenden såsom missbruk, suicidförsök och andra destruktiva handlingar (Brent, Poling & Goldstein, 2013). Med hjälp av händelseanalysen får patienten och behandlaren insikt om vilka olika faktorer som bidrar till att ett specifikt problembeteende uppstår och vidmakthålls (fortsätter). Genom att gemensamt identifiera utlösande situationer, tankar och känslor som haft inverkan på händelseförloppet blir det möjligt att hitta alternativa förhållningssätt. Detta kan ge hopp i och med att patienten utvecklar en upplevelse av kontroll över sitt beteende, vilket kan leda till övertygelsen om att förändring är möjlig.

I början av kontakten används händelseanalysen för att få förståelse för ett riskfyllt beteende såsom självskadebeteende. Den som lider av självskadebeteende är ofta känslomässigt dysreglerad och impulsdriven i de lägen då beteendet uppstår. Det är därför viktigt att i efterhand gå tillbaka och försöka förstå vilka utlösande faktorer och eventuella sårbarheter som fanns. Den kan också vara ett hjälpmedel för att identifiera hur man kan byta strategi och på så sätt bryta ett destruktivt förlopp. Senare i behandlingen kan det vara hjälpsamt för att förstå tankar och känslor som skapar lidande i mer ofarliga situationer i livet.

Händelseanalysen kan också användas i familjesamtal i syfte att öka familjens kunskap och förståelse för hur självskadeproblemet uppstår och vidmakthålls. En del handlar om att både patienten och familjen beskriver sina tankar, känslor och beteenden i den specifika situationen för att öka förståelsen för varandra. Den andra delen är att hela familjen kan upptäcka vad som vidmakthåller beteendet och hjälpas åt för att komma på alternativa sätt.

Händelseanalys

  • Sårbarhet: Sårbarheter kan vara att använda alkohol eller droger. Detta är faktorer som påverkar och spelar roll vid psykisk ohälsa. Man kan minska sina sårbarheter genom att äta bra, motionera regelbundet och sova tillräckligt. Att tänka på sina sårbarheter och ta hand om sig själv ökar förmågan att klara av stress och starka känslor i det vardagliga livet, vilket i sin tur minskar risken för självskadebeteende.
  • Utlösande händelser: Händelser som utlöser eller triggar igång att personen mår dåligt på något sätt. Det finns oftast vissa situationer som är återkommande för en och samma person och som utgör risksituationer för just den personen.
  • Länkar: Känslor, tankar, beteenden och eventuella fysiska förnimmelser som förekommer innan ett självskadebeteende.
  • Problembeteende: I detta fall är det självskadebeteendet som är själva problembeteendet, men det kan också vara andra saker som att dricka för mycket alkohol eller att göra ett självmordsförsök.
  • Konsekvenser: Konsekvenser på kort sikt medför ofta något positivt, att till exempel bli av med obehag eller få en lättnadskänsla. På lång sikt bidrar snarare självskadebeteendet till ökat självdömande och ökade negativa känslor, minskad självkänsla och ökad risk att personen gör det igen. Personen får dessutom mindre tillgång till alternativa färdigheter nästa gång en stark känsla uppkommer.

Det är bra att försöka vara detaljerad i genomgången av händelseanalysen för att det ska komma fram så mycket information som möjligt. Om det är svårt att till exempel få fram vad personen kände kan hen uppmuntras att tänka sig tillbaka till situationen och pröva att känna hur det var just då. Det kan ibland vara till hjälp för att minnas både känslor, tankar och vad man faktiskt gjorde. För att få fram känslan kan det också vara hjälpsamt att fråga hur det kändes i kroppen och vilka fysiska förnimmelser som möjligen fanns.

Reflektionsfrågor

I filmen ovan ser du hur man kan använda händelseanalys som ett verktyg för att på ett strukturerat och validerande sätt samarbeta med patienten.

  1. Hur tänker du kring hur patientens och behandlarens förståelse av problembeteendet förändras när de går igenom händelseanalysen?
  2. När du tittar på filmen, fundera på hur du skulle kunna använda modellen i ditt arbete med patienter.
  3. I utbildningens senare delar finns arbetsblad med färdigheter. När du kommer till de avsnitten kan du gå tillbaka till händelseanalysen och fundera över hur de färdigheter som presenteras med hjälp av händelseanalysen kan komma patienten till del som alternativa strategier.
Läs mer om makt

När händelseanalysen är klar utgår behandlare och patient från denna för att sätta upp mål för behandlingen. Det handlar om både övergripande mål som är mer långsiktiga att sträva efter och konkreta delmål kopplade till dessa. När målen görs i behandlingsplanen behöver också sammanhanget vägas in. Man behöver undersöka hur det ser ut i patientens vardagliga miljö vad gäller relationer och aktiviteter. När det gäller ungdomar ska familjen vara involverad i behandlingsplanen även om behandlaren och patienten gör upp den tillsammans först. Detta är också att rekommendera för vuxna patienter för att de ska kunna få stöd och ökad förståelse från närstående.

Behandlingsplanen bör utvärderas regelbundet och när ny information tillkommer, till exempel genom nya länkar i händelseanalysen som har betydelse för planen, behöver detta beaktas. Händelseanalysen kan vara ett verktyg för att tillsammans med patienten utforska om det går att hitta alternativa strategier för att bryta en händelsekedja som är på väg att leda till självskadebeteende. Det är då bra att ha konkreta förslag på färdigheter som kan användas av patienten. I nästa avsnitt följer introduktion till praktiska övningar i att reglera känslor som är användbara i samband med behandling av personer som har ett självskadebeteende. Övningarna bygger på dialektisk beteendeterapi (DBT) (Linehan, 1993) och är omarbetade delar av DBT-behandlingens färdighetsträningsmanual.